🔹 1. ”Bank- eller polisbluffen”
Syfte: Att lura dig att lämna ut bankuppgifter, kortnummer eller BankID.
Exempel:
- Personen säger att de ringer från din bank, t ex Swedbank eller Handelsbanken.
- De säger att någon försöker ta pengar från ditt konto och att du måste ”säkerställa” kontot genom att logga in med BankID.
- De kan även säga att de är polis och att de ”hjälper till” med en utredning gällande bedrägerier.
🛑 Känn igen bluffen:
Ingen bank eller polis ber dig någonsin logga in med BankID eller lämna ut koder via telefon.
🔹 2. ”Tech support”-bluffen
Syfte: Att få fjärråtkomst till din dator eller ta betalt för falsk support.
Exempel:
- Personen säger att de ringer från Microsoft, Telia, eller Apple.
- De påstår att din dator har ett virus eller säkerhetsproblem.
- De vill att du ska ladda ner ett program (TeamViewer, AnyDesk, etc.) så att de kan ”hjälpa dig”.
🛑 Känn igen bluffen:
Microsoft, Telia och andra stora företag ringer aldrig oväntat för att hjälpa dig med datorproblem.
🔹 3. ”Släkting i nöd” eller ”barnbarnsbluffen”
Syfte: Att spela på känslor för att få pengar snabbt.
Exempel:
- Någon ringer och säger: ”Hej mormor, det är jag!” och påstår sig ha problem – t ex att de krockat, sitter i häkte, eller behöver pengar snabbt.
🛑 Känn igen bluffen:
Fråga efter något bara din riktiga släkting skulle veta. Lägg på och ring tillbaka till den personen själv.
🔹 4. ”Teleoperatörsbluffen” eller ”rabattbluffen”
Syfte: Att få dig att byta abonnemang eller lämna personuppgifter.
Exempel:
- Någon säger att du får rabatt eller ny telefon om du bekräftar personnummer och BankID.
- I själva verket tecknar de ett nytt abonnemang i ditt namn.
🛑 Känn igen bluffen:
Lägg på och ring operatörens officiella kundtjänst själv.
🔹 5. Automatiska röstmeddelanden (”robocalls”)
Syfte: Få dig att trycka på en knapp eller lämna uppgifter.
Exempel:
- En röst säger att ”ditt paket är på väg men du måste bekräfta” eller att ”skatteverket har ett meddelande till dig”.
🛑 Känn igen bluffen:
Myndigheter och seriösa företag använder inte automatiska samtal på svenska med krav på knapptryckning.
🔹 6. ”Investeringsbluffar”
Syfte: Att lura dig att investera i falska projekt (krypto, aktier, guld, etc.).
Exempel:
- De säger att du kan tjäna mycket pengar snabbt.
- De ber dig göra en första insättning ”för att komma igång”.
🛑 Känn igen bluffen:
Om det låter för bra för att vara sant – så är det nästan alltid det.
🔹 7. ”Varubeställningsbluffen”
Syfte: Att få dig att identifiera dig med BankID eller lämna kortuppgifter. Anledningen är att de vill ta pengar eller beställa saker på riktigt i ditt namn.
Exempel:
Bedragare ringer och säger:
- ”Du har beställt en vara som nu är på väg – vill du avbeställa?”
- ”En iPhone har beställts i ditt namn, vi måste stoppa ordern direkt!”
- ”Det verkar som någon använt ditt konto – logga in med BankID så stoppar vi köpet.”
🛑 Känn igen bluffen:
Uppringaren är väldigt ”pushig” och vill få dig att göra saker eller lämna ut uppgifter snabbt. Lägg på och leta själv fram kontaktuppgifter och ta kontakt med det påstådda företaget.
Checklista om du redan svarat på ett misstänkt samtal
🟠 1. Om du bara har svarat – men inte lämnat ut något
✅ Vad du ska göra:
- Lägg på direkt om något känns fel.
- Spara numret (eller ta skärmdump) – det kan vara bra att anmäla.
- Blockera numret i din mobil.
- Anmäl till:
- Polisen: polisen.se/anmal
- Nummerupplysning (t ex Truecaller) kan också markera det som bluff.
💡 Tips: Svara aldrig ”ja” eller bekräfta ditt namn om du är osäker – vissa bedragare spelar in svaren.
🟡 2. Om du har lämnat personuppgifter, men inte loggat in med BankID
✅ Vad du ska göra direkt:
- Spärra ditt personnummer mot kreditupplysningar:
Gör det hos:- UC: uc.se
- Creditsafe: creditsafe.se
- Bisnode: bisnode.se
- Sergel: sergel.se
- Kontakta Skatteverket om du är orolig för falsk adressändring:
- Aktivera spärr mot adressändring via skatteverket.se.
- Håll koll på posten och din kreditupplysning efter nya lån eller abonnemang i ditt namn.
🔴 3. Om du loggat in med BankID, lämnat kortuppgifter eller pengar dragits
🚨 Agera omedelbart:
- Spärra BankID och kontakta din bank direkt:
- Använd bankens officiella nummer (från deras hemsida).
- Be dem kontrollera transaktioner och spärra ditt BankID.
- Be att få ett nytt BankID utfärdat.
- Kontakta Polisen och gör en anmälan om bedrägeri:
- Online via polisen.se/anmal eller ring 114 14.
- Spara all information du har (telefonnummer, sms, mejl, etc.).
- Om någon fått fjärråtkomst till din dator (via TeamViewer, AnyDesk m m):
- Koppla bort internet direkt.
- Ta bort programmet.
- Låt en IT-kunnig kontrollera datorn eller återställ den.
- Byt alla lösenord.
- Om du lämnat kortuppgifter:
- Spärra kortet och beställ ett nytt via banken.
🧩 4. Förebyggande – skydda dig framöver
- Ha spärr mot obehörig adressändring (Skatteverket).
- Använd bara BankID i din egen app – inte via länk eller på uppmaning i samtal.
- Lita aldrig på nummerpresentationen – en del bedrägerier går ut på att ”spoofa” (förfalska) nummer.
- Berätta för äldre släktingar om vanliga bluffmetoder – de är ofta målgrupp.
🌍 Vanliga utländska landsnummer i bedrägerier
| Landsnummer | Land / Region | Vanligt bluffupplägg |
|---|---|---|
| +44 | 🇬🇧 Storbritannien | Falska ”Microsoft-supporten”, investeringsbedrägerier, kryptobluffar |
| +46 | 🇸🇪 Sverige (spoofat) | Ser svenskt ut – används ofta av bedragare för att du ska svara |
| +31 | 🇳🇱 Nederländerna | ”Tech support” eller investeringsbluff |
| +33 | 🇫🇷 Frankrike | Robocalls, falska fakturor, ”vunnit resa” |
| +34 | 🇪🇸 Spanien | Telefonbedrägerier om lotterivinster eller falska prenumerationer |
| +39 | 🇮🇹 Italien | Falska samtal om obetalda räkningar |
| +41 | 🇨🇭 Schweiz | Investeringsbluffar, ”bankrepresentanter” |
| +43 | 🇦🇹 Österrike | Falska säkerhets- och investeringssamtal |
| +44 7… | 🇬🇧 Brittiska mobilnummer | Falska WhatsApp- eller SMS-bluffar (”Hej mamma, ny mobil”) |
| +60 | 🇲🇾 Malaysia | Tech support-bluffar, ”Amazon refund” |
| +61 | 🇦🇺 Australien | ”Microsoft tech support” |
| +62 | 🇮🇩 Indonesien | Korta samtal (så kallade ”wangiri” – du ringer tillbaka och debiteras dyrt) |
| +212 | 🇲🇦 Marocko | Wangiri-bluffar (ringer en signal för att lura dig att ringa tillbaka) |
| +216 | 🇹🇳 Tunisien | Wangiri / samtal som kostar mycket om du ringer tillbaka |
| +234 | 🇳🇬 Nigeria | Klassiska ”nigeriabrev” och investeringsbluffar |
| +370 | 🇱🇹 Litauen | Falska röstmeddelanden om paket eller Skatteverket |
| +380 | 🇺🇦 Ukraina | Bedrägerisamtal som låtsas vara från säkerhetsavdelningar |
| +420 | 🇨🇿 Tjeckien | Bluffar om abonnemang och ”säkerhetskontroller” |
| +852 | 🇭🇰 Hongkong | Finansiella bedrägerier, investeringsbluffar |
| +1 | 🇺🇸 / 🇨🇦 USA / Kanada | Robocalls, ”Amazon” och ”Apple ID”-bluffar |
📵 Varning för ”wangiri-samtal”
Detta är korta samtal (ofta från Afrika, Asien eller Östeuropa) som lägger på direkt.
Syftet är att du ska bli nyfiken och ringa tillbaka, vilket kostar mycket pengar. Själva ordet ”wangiri” kommer från japanskan och betyder något i stil med ”ringa en signal och lägga på”.
📞 Vanliga sådana landsnummer:
- +216 (Tunisien)
- +212 (Marocko)
- +255 (Tanzania)
- +263 (Zimbabwe)
- +252 (Somalia)
- +62 (Indonesien)
✅ Tips för att skydda dig
- Svara inte på okända utländska nummer.
- Ringer det flera gånger, sök upp numret på Google eller Truecaller innan du svarar.
- Ring aldrig tillbaka till nummer du inte känner igen.
- Använd appar som Truecaller, Hiya eller Sync.me – de varnar för kända bluffnummer.
- Spärra okända utländska nummer i mobilinställningarna om du ofta får sådana samtal.
Sveriges banker har startat en webbsajt, Svårlurad.se, för att informera om just bedrägerier. Om du vill kan du testa dig för att se om du är svårlurad.